I Sverige lever cirka 150 000 människor med någon form av demenssjukdom. Det finns inga studier som pekar på att demenssjukdomar är vanligare än förr, men i takt med att vi blir allt äldre ökar andelen dementa i befolkningen. All glömska eller bristande uppmärksamhet behöver inte vara en demenssjukdom. Det kan också vara en naturlig del av åldrandet.
Vad är demens?
Demens tillhör inte det normala åldrandet. Det är istället en grupp av sjukdomar som innebär att flera funktioner är så pass påverkade att den som får demens har stora svårigheter att klara sig själv. Gemensamt för alla sjukdomarna är dock att hjärnans celler skadas och så småningom går under och dör. Att man får svårare att minnas detaljer kring en händelse, men inte händelsen i sig, är normalt när man blir äldre. Den demensrelaterade glömskan kännetecknas av att även händelsen i sig blir svår att minnas.
Definition av demens
En förvärvad nedsättning av intellektet av sådan grad att det påverkar arbetsförmåga och socialt liv med en varaktighet mer än 6 månader.
|
|
Egentligen är demens ett samlingsbegrepp för en rad olika sjukdomar. Majoriteten, cirka två tredjedelar av dem som drabbas, har Alzheimers sjukdom. Andra vanliga demenssjukdomar är vaskulär demens och blanddemens, som vanligen är en kombination av Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Mindre vanliga former är frontotemporal demens (kallas även pannlobsdemens), Lewy-body demens och Parkinsondemens. Demenssjukdom är, efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer, den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden.
Gemensamt för samtliga demenssjukdomar är att hjärnans nervceller skadas och dör. Nedbrytningen går vanligtvis långsamt och det kan därför vara svårt att ställa en korrekt diagnos tidigt i förloppet.
Många som drabbas av demens känner på sig att något är fel och kan därför dra sig undan. Insikten om svårigheterna kan även leda till oro, ångest och depression. Det är också vanligt att den drabbade utvecklar aggressivitet och misstänksamhet.
Även om det ännu inte finns några botande behandlingar, är det viktigt att komma till läkare för utredning och diagnos, då det idag finns symtomlindrande läkemedel som kan bevara personens självständighet och därmed livskvalitet för en tid. Det finns också mycket kunskap som kan hjälpa den drabbade och anhöriga att utveckla effektiva strategier för att underlätta vardagslivet.
