Att vara anhörig


Vården av de demenssjuka sker till 70 % av anhöriga och siffran ökar ju fler som blir över 80 år. Det är lätt att skrämmas när en nära väns personliga beteende plötsligt förändras. Den sjukes symtom och yttringar/beteende kan dock förstås och förklaras om man har kunskap om vad demenssjukdomen innebär.


Personer med demenssjukdom tror t ex ofta att folk stjäl deras saker. Detta beror på att han eller hon inte längre vet vad som tillhör vem. Den sjuke kanske ger sig av för att leta efter sitt hem, eftersom rumsuppfattningen är förlorad och han/hon inte längre känner igen sig hemma.

En demenssjuk person kan tro att en bekant är en främling, eftersom han/hon inte längre känner igen ansikten. Denna brist på igenkänning skapar ofta både oro och ilska.

Omvårdnad

Att drabbas av demens är inte detsamma som att förlora sina mänskliga behov – tvärtom. Den sjuke har ofta glädje av en lugn och trivsam miljö. Detta minimerar antalet stress moment och under lättar rutiner.

Stress är påfrestande. Den sjuke mår bäst när han/hon får klara av saker i sin egen takt, på sitt sätt. Beröm, uppmuntran och tydliga instruktioner underlättar ofta. Det är bra att försöka bibehålla regelbundna, fungerande sov- och matvanor. Minska helst intaget av drycker under natten och minimera ljus och oljud vid sängdags och under natten.

Näringsintaget är viktigt, eftersom den sjuke lätt kan glömma bort att äta. Behandlingen av demenssjukdomar består av god omvårdnad och ofta tillägg av läkemedel.

Läkemedelsbehandling utgår från att behandla symtom och därmed lindra sjukdomens yttringar. Det finns idag läkemedel som används vid demens. Om det förutom demens även finns BPSD-symtom kan dessa ibland behandlas med läkemedel. Kontakta er läkare för information.