Introduktion

Denna skrift avser att ge basal information om de oftast förekommande masktyperna hos människan och om de sjukdomssymtom som kan höra samman med dem.

Parasit kallar man en organism, som för sin existens är beroende av en annan organism. Parasiter förekommer ofta utan att ge upphov till skada hos värden. Det är felaktigt att alltid tala om sjukdom hos människan så fort man påvisat förekomst av mask. Förekomst av mask brukar dock vara en anledning till behandlingsförsök och ur rent praktiska synpunkter brukar därför förekomst av mask anses liktydigt med masksjukdom. För parasiter används ibland beteckningen "infestation" i stället för infektion men språkbruket har varit växlande och i denna skrift används enbart beteckningen "infektion".

De vanligaste maskarna som kan finnas hos människa uppehåller sig i tarmkanalen. Hela maskar eller delar av maskar kan därför ibland återfinnas i avföring. Sådana maskar eller maskdelar har alltid gråvit färg till skillnad från den bruna färgen hos jordmaskar. Den vanligaste masken, springmask, ses främst hos barn. Maskarna är trådliknande och 5-10 mm långa. Spolmaskar numera sällsynta i Sverige. De är runda och 15-30 cm långa. Om man i avföring ser platta, breda centimeterlånga maskdelar är det i regel tecken på infektion med binnikemask (bandmask), också den numera ovanlig.

Avsnittet maskdiagnostik är författad av Professor emeritus Kjell Alestig, Infektionskliniken, Östra Sjukhuset, Göteborg.